Europeisk försvar i förändring – vad betyder det för investerare nu?
I det här webbinariet ger DNB insikt i utvecklingen inom den europeiska försvarssektorn, ett år efter lanseringen av fonden DNB European Defence.
Tillsammans med förvaltaren Stian Ueland diskuterar värd Marius Brun Haugen hur geopolitik, budgetar och teknologiskift formar investeringsmöjligheterna – i en marknad präglad av både stark underliggande tillväxt och betydande marknadsbrus.
Ett år med försvarsfond: avkastning och marknadssentiment
Fonden DNB European Defence har nu varit i drift i ett år. Enligt förvaltaren Stian Ueland har perioden präglats av solid intresse från investerare och en avkastning som i huvudsak har hållit takt med både världsindex och Europa-index, men med högre volatilitet.
Aktiekurserna i sektorn har i stor utsträckning drivits av sentiment på kort sikt – särskilt kopplat till amerikansk politik, NATO-debatt och geopolitisk osäkerhet – medan de underliggande företagen samtidigt har levererat stark tillväxt i orderinflöde och intäkter. Detta skifte mellan fundamentala förhållanden och marknadsprissättning är ett genomgående tema i webbinariet.
Skiftande investorfokus, men intakta drivare
Mot slutet av 2025 och in i 2026 såg man kraftig kursutveckling i europeiska försvarsaktier, innan uppmärksamheten på marknaden delvis vände mot andra teman som energi och artificiell intelligens. Ueland påpekar att detta har lett till en period med mer sidledes kursutveckling för flera stora försvarsföretag, trots allt starkare orderböcker.
Rapporteringen från företag som Rheinmetall illustrerar detta: kvartalssiffrorna kan variera, men förväntningarna på framtida leveranser och nya kontrakt förblir höga. Förvaltaren framhäver att sådana perioder ofta ger en mer nyanserad ingångspunkt för långsiktiga investerare.
Försvarsbudgetar som långsiktig motor
Den kanske viktigaste strukturella drivkraften är den bestående ökningen av globala försvarsbudgetar. Europa står inför ett tydligt strategiskt vägval eftersom USA i allt högre grad prioriterar Asien och Kina.
Med runt 100 000 amerikanska soldater stationerade i Europa, och signaler om minskning, uppstår ett säkerhetspolitiskt vakuum som europeiska länder måste fylla själva. Detta lägger press på nationella budgetar och stöder ett långsiktigt investeringsbehov i europeisk försvarsindustri. Ueland beskriver detta som en sekulär trend som kan vara i många år.
Teknologiskift: från tunga plattformar till drönare och sensorer
Webbinariet lägger stor vikt vid hur modern krigföring förändrar efterfrågan på försvarsmateriel. Erfarenheter från Ukraina och Mellanöstern har tydliggjort betydelsen av drönare, drönarförsvar, elektronik och kommunikation.
Samtidigt ställs det frågor kring hur stor roll traditionella plattformar som stridsvagnar kommer att ha på längre sikt. Exempel som Estlands beslut att omprioritera betydande belopp från stridsvagnar till drönare och drönarförsvar illustrerar detta skifte. Fonden har därför ökat exponeringen mot nischaktörer och teknikföretag, samtidigt som etablerade aktörer som Kongsberg Gruppen, Rheinmetall, Saab och Thales fortsatt spelar en central roll som systemintegratörer och “gatekeepers.”
Europeisk autonomi och kapitalmarknadens respons
Europa importerar fortfarande omkring 70 procent av sitt försvarsmateriel från USA – en nivå Ueland anser är ohållbar över tid. Ambitionen om större europeisk självförsörjning skapar nya möjligheter för kontinentens försvarsindustri. Detta återspeglas också i kapitalmarknaderna, med ökad IPO-aktivitet och stark tillväxt i ventureinvesteringar riktade mot försvarsteknologi. Mindre, specialiserade företag med autonoma system, sensorer och navigation utan GPS framhävs som exempel på områden med betydande potential.
Avslutningsvis understryks det att sektorn idag framstår mer nyanserat prissatt än för ett år sedan, samtidigt som intäkterna har fortsatt att växa. För investerare ger detta en mer sammansatt, men också mer intressant bild.
För mer utdypande information visar vi till webbinariet.
