Marknadsutsikt april 2026 – Krigets dimma
Angreppet på Iran och stängningen av Hormuzsundet för sjötrafik har medfört en korrigering på finansmarknaderna. Globala aktier har fallit 8 procent sedan toppnoteringen innan kriget började, medan den energitunga Oslo Börs har stigit 9 procent under samma period. Högre priser på energi och konstgödsel har drivit upp inflationsförväntningarna, och räntorna har stigit globalt.
”Det första offret i krig är sanningen”
I Norge har marknadens förväntningar på den framtida styrräntan ändrats från ränteförändringar till att nu prisa in två räntehöjningar från Norges Bank innan årets slut. Vad som blir facit beror på hur lång tid det tar innan oljan åter flödar fritt. Under tiden svänger marknaderna mellan rädsla och hopp baserat på rykten och desinformation från parterna i kriget.
Varför har inte aktiemarknaden fallit mer?
USA:s och Israels attacker på Iran har eskalerat kriget i Mellanöstern som pågått sedan terrorattackerna i oktober 2023, och de flesta länder i regionen är nu direkt berörda. Konsekvensen av att sjöfarten genom Hormuzsundet är stängd märks nu över hela världen.
För en månad sedan var oljeutbudet större än efterfrågan, och priset på ett fat nordsjöolja svängde mellan 60 och 70 amerikanska dollar. Nu saknar vi över tio miljoner fat per dag, och vi är i början av det som kan bli en ny energikris.
Råvarumarknaderna tror att detta kommer att lösa sig innan konsekvenserna blir för stora. Spotpriserna på olja och gas har stigit, men ligger väl under nivåerna från när Ryssland invaderade Ukraina 2022. Priserna på leverans av olja och gas det kommande året på terminsmarknaden ligger avsevärt lägre än spotpriserna. Fallet i aktiemarknaden är därför inte större än det vi kan kalla en normal korrigering.
Att Iran skulle stänga Hormuzsundet var väl knappast en överraskning för Pentagon. Frånvaron av minesvepare och eskortfartyg tyder på att Trumps innersta krets var inställd på ett kortvarigt krig, mellan 4 till 6 veckor enligt rykten, och att en invasion av Iran aldrig var aktuellt.
Hoppet var kanske att regimen skulle falla inom kort, vilket nu inte verkar sannolikt. Det mest sannolika utfallet är att USA och Iran förhandlar sig fram till en lösning, även om den kan vara svår att föreställa sig.
Båda parter borde ha incitament för att stoppa krigshandlingarna snart. Iran behöver intäkterna från försäljning av olja och vill ha bortfall av ekonomiska sanktioner. Kriget är impopulärt bland amerikanska väljare och det är viktigt för republikanerna att undvika prischocker på bensin och livsmedel före valet i november.
Det kan vara att President Trump anser att det fortfarande finns ett fönster i tid för att eskalera konflikten för att skaffa ett övertag i förhandlingarna. Det kan också vara så att smärtgränsen redan är nådd. Det är få som vet. Men det verkar osannolikt att världen kan acceptera en situation där Hormuzsundet förblir stängt genom april.
Energikriserna på 70-talet resulterade i hög inflation, räntechocker, arbetslöshet och svaga aktiemarknader. Parallellerna till idag är obehagliga, och det ger nog utslag i starkt tryck för att lösa konflikten så snabbt som möjligt. Vi tror därför att marknadens reaktion på detta så långt har varit korrekt.