Marknadssyn augusti: Fortsatt cyklisk optimism och IT-nervositet
Detta var rubriken i föregående marknadsöversikt, och den passar också bra för augusti. Om vi ser på de breda indexen har juli varit en relativt lugn månad på aktiemarknaden. Världsindex slutade något ner i lokal valuta, men njuter fortfarande av en tillfredsställande bakgrund för riskabla tillgångar. Företagens rapportering för andra kvartalet har också varit bra.
Vi väljer därför inte att göra ändringar i portföljerna vid ingången till augusti. Portföljerna ligger fortfarande nära en neutral aktieandel. Inom aktieportföljen är vi överviktade i de cykliska sektorerna material och finans. Detta balanseras av en övervikt i mindre konjunkturföljsamma aktier inom hälsovårdssektorn. Vi upprätthåller också en liten övervikt i teknikaktier, men är fortfarande underviktade i producenter av halvledare. Inom ränteportföljen behåller vi övervikten i nordisk högrenta, finansierad med en undervikt i penningmarknadsräntor.
Halvledare möter motvind
Även om svängningarna i de breda marknaderna har varit begränsade, har variationerna mellan sektorer och undersegment varit betydande. I marknadssynen för juni skrev vi bland annat följande:
«Givet osäkerheten kopplad till AI och lönsamheten i delar av AI-värdekedjan, tycker vi det är naturligt att fråga sig om halvledarföretagen kan fortsätta att öka sin intjäning så mycket som det nu förväntas. Det är inte nödvändigtvis en bubbla som kommer att spricka, i alla fall inte med det första, men med kraftig uppgång i aktiekurserna på kort tid, en intäktsökning som inte verkar hållbar på sikt, och mycket osäkerhet kopplad till lönsamhet från AI generellt, tycker vi det är förnuftigt att minska exponeringen mot denna del av marknaden.»
Osäkerheten kom tidigare till uttryck än vi hade förväntat. Ett index över producenter av halvledare och minneskretsar (SOX-indexet) föll med över 20 procent i juli.
Hormuzsundet igen i fokus
När många började semestern i somras, såg situationen mycket ljusare ut när det gällde öppnandet av Hormuzsundet. USA och Iran hade ingått en tillfällig vapenvila som innebar att sundet skulle återöppnas helt för kommersiell sjöfart. Efter detta föll oljepriset till runt 70 dollar fatet, vilket var omkring 10 dollar högre än nivån innan USA började bombningen av Iran. Vi gick därför till en försiktig undervikt i norska aktier och energisektorn.
Vapenvilan bröts dock, och krigshandlingarna återupptogs. Det är ingen tvekan om att den amerikanska presidenten är under betydande press för att hitta en lösning. I helgen kom det meddelanden om att förhandlingarna ska återupptas, och oljepriset ligger i skrivande stund på 84 dollar fatet.
Att förhandlingarna tas upp igen är positivt, men också helt nödvändigt. Hormuzsundet är i praktiken stängt, och världen "saknar" runt 10 miljoner fat olja per dag. Samtidigt är det lite som tyder på att efterfrågan har fallit i motsvarande grad. Ser vi till exempel på antalet flygresor, finns det få tecken på nedgång. Oljelagren har hittills bidragit till att balansera utbud och efterfrågan, men detta kan inte vara för evigt. Det är därför viktigt att Hormuzsundet öppnas för sjöfart igen.
Makrobilder fortsätter att stödja aktier
Även om vi fortfarande ser utmaningar kopplade till delar av tekniksektorn och den förnyade konflikten mellan USA och Iran, har det också kommit positiva nyheter i juli. Det makroekonomiska bakteppet är fortfarande gott, oavsett om vi ser på hårda data som konsumtion och arbetslöshet eller förtroendeindikatorer bland företagsledare. Detta fungerar som ett ankare för aktiemarknaden.
Rapporteringen för andra kvartal är också väl i gång. I USA har över hälften av företagen lagt fram sina siffror, och intrycket är genomgående tillfredsställande.
Inflation på väg ner, men räntorna håller sig uppe
I juni såg vi att priserna i USA, mätt med kärninflationen i konsumentprisindex, föll för första gången sedan pandemin. Det är naturligtvis positivt. Det kan vara så att effekten av tullarna i stor utsträckning redan är inprisad, men det är för tidigt att dra slutsatsen om detta representerar en ny trend eller bara tillfälliga svängningar.
De amerikanska räntorna har för närvarande inte reagerat nämnvärt på inflationstalen. Samtidigt drar den ökade oljeprisen i motsatt riktning, vilket gör det svårt att bedöma de isolerade effekterna.
Fed övertygade inte marknaden
Den amerikanska centralbanken (Fed), med ny ledare i spetsen, höll också räntemöte i slutet av juli. Den nya centralbankschefen, Kevin Warsh, lyckades inte heller övertyga marknaden. Han betonade vikten av att få ner inflationen, men utan att adressera möjliga räntehöjningar eller förväntningar på den vidare prisutvecklingen. Den amerikanska räntemarknaden reagerade därför med högre räntor efter mötet.
Ser vi på den amerikanska tioårsräntan, har den varit relativt stabil de senaste åren, men befinner sig nu i den övre delen av intervallet den har handlat inom. Om oljepriset går ner igen och effekten av tullarna i stor utsträckning redan är inprisad, ser vi inte framför oss en betydande ytterligare ränteuppgång.
Matris
