Marknadssyn mars – energikris eller köp möjlighet?

Rädsla för AI-störningar präglade marknaderna i februari

Under februari fanns det dock rädsla för AI-störningar (AI disruption) som skapade mest turbulens på marknaderna, i form av stora utslag i enskilda aktier som följd av diverse nyheter kopplade till AI. Medan utvecklingen på ytan var god, globala aktier steg 1,2% under februari (mätt i lokal valuta), var det alltså mycket dramatik och stora rörelser «under huven».

Så som vi ser det finns det fyra faktorer som har drivit marknaderna den senaste tiden:

1) rädsla för AI-störningar,

2) solida utsikter för både realekonomin och företagsresultaten under året som kommer,

3) att investerare i ökande grad ser sig om efter alternativ till dollarbaserade investeringar, och

4) att man är orolig för överinvesteringar bland de stora, amerikanska teknikföretagen.

Dessa fyra faktorer förstärker också varandra. AI-störningar har hittills haft en tendens att gynna företag som sysslar med hantering av fysiska tillgångar, medan det har gått negativt för företag som sysslar med hantering av information, satt på spets.

Eftersom företag som sysslar med hantering av fysiska tillgångar, som inom energi-, industri- och råvarusektorerna, också är företag som brukar göra det bra när världsekonomin är i en uppgång, förstärker punkt 1) och punkt 2) varandra.

Punkt 3), det att många investerare ser sig om efter alternativ till USA som investeringsdestination, verkar också i samma riktning. Det beror på att både Europa och Framväxande marknader, som investerarna då söker sig till, har mer av dessa fysiska och cykliskt exponerade sektorer än USA.

Det sista punkten, nämligen att många är oroade över överinvesteringar bland de stora amerikanska teknikföretagen, kan också bidra till att investerarna söker sig bort från USA och teknologi, som länge har varit den regionen och den sektorn som har attraherat mest kapital.

Vi tycker att det är svårt, om inte omöjligt, att i detta skede sia vilka företag eller sektorer som kommer att bli eventuella AI-vinnare eller -förlorare. Vi föredrar att ta risk baserat på det vi vet, eller i alla fall det vi vet mer om.

Vi har vridit portföljerna mot mer cykliskt exponerade sektorer och regioner

Baserat på makrotal, utsikter till finanspolitisk stimulans i både USA och Europa, och stabila eller fallande räntor i de flesta stora marknader, tycker vi att det är rätt att öka exponeringen mot cykliska sektorer och regioner. Denna process startade vi redan i början av året, genom att köpa bred exponering mot globala småföretag (Small Caps).

I januari köpte vi bred exponering mot Europa, i form av en framtid på Stoxx600, den pan-europeiska huvudindexet. Denna behåller vi, men vi har nyligen bytt ut framtiden som följer europeiska banker, EuroStoxx Banks, mot en ETF som följer europeiska olje- och gasföretag. Detta är ett grepp vi har tagit för att minska sårbarheten i portföljerna mot att oro kopplad till kriget i Mellanöstern kan få en mer varaktig effekt på marknaderna. I ett sådant fall kommer typiskt olje- och gas att göra det bättre, medan oro för att ökade energipriser kan vara negativt för tillväxtutsikterna i Europa kan drabba bankerna. När det är sagt så är inte Europa i närheten av så sårbar för en energiprischock nu som de var 2022. Enligt Tysklands ekonomiminister får Tyskland nu 90% av sin gas från Norge, Belgien och Nederländerna. Än så länge är vi bekväma med att ha en bred övervikt mot europeiska aktier.

Ett annat grepp vi har tagit i portföljerna i februari är att öka exponeringen mot industrisektorn till en övervikt, medan vi har minskat övervikten i teknologi, och är nu neutralviktade i teknologisektorn för första gången sedan förra våren.

Ett sista grepp vi har tagit den senaste månaden är att öka exponeringen mot Framväxande marknader, genom att köpa mer i fonder som ger en bred exponering här. Vi är dock fortfarande neutralviktade.

Sammanfattningsvis har vi gjort flera grepp i portföljerna den senaste månaden, genom att minska exponeringen mot teknologi och finans, och öka exponeringen mot industri och energi. Vi har med andra ord gått vidare i att vrida portföljerna mot mer cykliskt exponerade sektorer och regioner, och genom det får vi något skydd mot den värsta nervositeten kopplad till AI-störningar.

När det gäller krig och annan geopolitisk oro vet vi av erfarenhet att detta som regel har begränsad varaktig effekt på finansmarknaderna. Det är först och främst när konjunkturbilden förändras som det påverkar marknaderna i nämnvärd grad. Kriget i Mellanöstern har nu potential att göra just det om störningarna på olje- och gasmarknaden blir så stora och varaktiga att det ger stora och varaktiga utslag på inflationen och industrikapaciteten här i väst. I den mån kriget drar ut och risken för en sådan typ av påverkan ökar kommer vi att ta ytterligare grepp i portföljerna.

Inom räntor har vi inte gjort några ändringar den senaste månaden, vi behåller övervikten i nordisk hög räntebärande, finansierad med en undervikt i penningmarknadsräntor.