Marknadssyn september: Ränteoro och AI-nyanser

För oljepriserna tror vi att risken ligger på nedsidan lite framöver, och vi behåller därför undervikten i energiaktier. Inom räntor fortsätter nordisk högränta att vara det klart bästa segmentet, och vi behåller övervikten här. Övervikten vi har i obligationer mot penningmarknaden har slagit negativt ut på sistone, men vi behåller också denna, eftersom vi tror att mycket av ränteuppgången ligger bakom oss. Högre räntor ger god löpande avkastning, och obligationer vi fortfarande skyddar portföljerna med skulle vi få ett mer negativt marknadsklimat.

Bra utveckling i aktiemarknaden och i aktieportföljen i augusti

Efter en plan utveckling i juli blev augusti en bra månad i aktiemarknaden, med en uppgång i världens aktiemarknader på 2,6 procent mätt i lokal valuta (något mindre mätt i norska kronor eftersom kronan stärktes). Oslo Börs steg med hela 5% under månaden, drivet av oljeprisuppgången som följd av förnyad oro kring Hormuzsundet och kriget i Iran.

Sammanfattningsvis fungerade vår aktieportfölj mycket bra under augusti. De fyra bästa sektorerna, som alla hade betydligt bättre avkastning än marknaden som helhet, var Material, IT, Energi och Hälsa. Vi är överviktade i alla utom Energi, där vi är underviktade.

Å andra sidan var konsumtionsaktier, både cykliska och stabila, och industri, bland de svagaste sektorerna i augusti, och dessa är vi underviktade i.

Augusti slutade alltså med att bli en bra månad i allmänhet för aktiemarknaden, och särskilt bra för våra portföljer, och vi har inte gjort några förändringar i aktieportföljen vid ingången till denna månad.

Undervikt energi trots oljeprisuppgången på sistone

Vi utvärderar kontinuerligt våra positioner, både de som fungerar bra och de som inte fungerar bra. På sistone har det inte fungerat bra att vara underviktad i energiaktier, men vi har ändå inte ändrat denna position.

Anledningen till detta är att vi flera gånger under det senaste året har upplevt att konfliktnivån kring Iran stiger. Då stiger oljepriserna och energiaktier som en följd, men som regel tar det inte lång tid innan parterna vill närma sig varandra igen för att få konfliktnivån, och därmed oljepriserna, ner igen. Vi tror att det är hög sannolikhet för att detta kommer att hända även denna gång, och tror därmed att det är fel tidpunkt att öka exponeringen mot energiaktier nu.

På lite längre sikt pekar oljeanalytiker på att vi går mot en period med överskottskapacitet i oljemarknaden, om vi får en normalisering i Hormuz. Så sett är risken för oljepriserna lite längre fram i tid helt klart på nedsidan. Därför är vi bekväma med undervikten i energiaktier, även om den har slagit negativt ut den senaste tiden.

Den position som fungerade allra bäst i augusti var övervikten vi har i IT, eftersom globala IT-aktier steg 6%. Material, som vi också är överviktade i, steg med hela 9,5%, men mycket av detta kommer från uppgång i företag som har mycket av sin intäkter från guld, då guldpriserna steg genom augusti. Dessa företag är vi inte exponerade för, och därmed blev vår avkastning från övervikten i material mindre.

Övervikt teknologi trots AI-bekymmer

IT som en aktiesektor har blivit svårare att förhålla sig till det senaste året, eftersom sektorens tre undergrupper: Semiconductors (minneskretsar och halvledare), Technology Hardware, och Software&Services (programvara), har rört sig i väldigt olika riktningar. Företag som producerar minneskretsar och halvledare har varit de stora vinnarna, medan programvaruföretag har gjort det betydligt sämre.

När AI först blev en stor drivkraft i aktiemarknaden, med lanseringen av Chat GPT sent 2022, var investerarna mindre intresserade av att kora vinnare och förlorare av AI. Grovt sett uppfattades AI som en positiv faktor som skulle påverka teknologiaktier generellt positivt, lite oavsett vad de sysslade med och var i AI-värdekedjorna företagen skulle befinna sig.

Detta har alltså förändrats på sistone, och därmed har AI som börsdrivare blivit mer nyanserat. Samtidigt är osäkerheten stor. Vi och andra har bekymmer kopplade till både skyhöga intäktsförväntningar, möjligheter till avkastning på enorma summor investerat kapital, och hög värdering bland flera av företagen. Osäkerheten, och det faktum att man inte längre behandlar teknologiföretag som en homogen grupp, ser vi återigen i marknadsrörelserna.

Medan halvledar- och minnesproducenter har varit de klara vinnarna länge, och särskilt genom första halvåret i år, har investerare, vi inkluderat, börjat ställa frågetecken kring deras framtidsutsikter - kan de verkligen fortsätta växa så mycket? Det, kombinerat med stark uppgång på kort tid, har gjort att dessa företag har utvecklats svagare de senaste två månaderna. Samtidigt har programvaruföretag, som man fruktade skulle förlora sin existens på grund av AI, kommit mer tillbaka i värmen.

Sammanfattningsvis har marknaden för teknologiaktier blivit svårare att navigera i, och AI är inte längre som en tidvattensvåg som lyfter alla båtar lika. Även om vi har flera obesvarade frågor tror vi fortfarande att AI kommer att bidra positivt till intäktsökningen, och därmed börsutvecklingen, för flera av företagen inom teknologisektorn, och vi är därför bekväma med att fortsatt vara överviktade i teknologi. När merparten av vår exponering mot teknologiaktier kommer via fonden DNB Teknologi, som aktivt förvaltas av kollegor med lång erfarenhet inom sektorn, bidrar det till att vi är bekväma med att vara överviktade här.

Svagare avkastning från räntor

I ränteportföljen var avkastningen på den svaga sidan i juli, eftersom statsräntor med lång löptid steg ute i världen. Detta gav kursfall på den del av ränteportföljen som består av fastränteobligationer med lång- och medellång löptid. I augusti har inte statsräntorna med lång löptid ute i världen stigit lika mycket, och därmed har avkastningen i ränteportföljen blivit något bättre.

Nordisk högränta fortsätter att ge mycket god avkastning, eftersom dessa obligationer vanligtvis har rörlig ränta och därmed kort duration, och de påverkas inte negativt av ränteuppgång. Å andra sidan har de hög löpande ränta, som fortsätter att ticka in med jämn takt. Vi har länge varit överviktade i nordisk högränta, och vi är fortfarande bekväma med det.

Den andra övervikten vi har i ränteportföljen, som är i norska obligationer med hög kreditvärdering (IG) och längre löptid, har vi däremot fått flera frågor om den senaste tiden. Det förstår vi väl, eftersom denna övervikt slår dåligt ut på avkastningen när räntorna stiger. Vi gör däremot inga förändringar i positioneringen i ränteportföljen denna månad.

Anledningen till det är att med en betydande ränteuppgång bakom oss tror vi att det är mindre sannolikt att räntorna kommer att fortsätta stiga betydligt. Samtidigt har räntorna nu kommit upp på en så pass hög nivå att om de skulle hålla sig runt dagens nivåer, som vi tror, får vi god löpande avkastning på en relativt säker investering. Samtidigt är det en investering som kan ge skydd, i form av fallande ränteförväntningar och därmed kursvinster, om vi får en period med tillväxtoro och negativ utveckling i riskabla tillgångar.

Sammanfattningsvis behåller vi övervikten i säkra obligationer mot penningmarknaden eftersom vi tror att den största ränteuppgången nu ligger bakom oss. Det ger god löpande avkastning i form av höga löpande räntor, och det ger skydd i ett negativt marknadsscenario.