Marknadssyn september - vi har fortsatt tro
Vi har lagt bakom oss en god sommar både på aktie- och räntemarknaden. De tre senaste månaderna har både Oslo Börs och världsindexet mätt i norska kronor, gett en avkastning på omkring sex procent.

Det finns flera orsaker till den gynnsamma utveckling, men viktigast är att aktiebolagen har levererat bra vinstsiffror så här långt i år. Det gynnsamma klimatet för aktier utmanas alltid. Nu är det effekterna av tullar och trumpifiering av amerikanska institutioner som utgör hotet. Vi har ändå fortsatt tro och behåller aktier på neutralvikt och övervikt i högränteobligationer.
Den amerikanska centralbanken (FED) "överser" räntebeslut
Den amerikanska centralbanken är ett nöje att lyssna på i den meningen att den pratar med enkla ord om komplicerade frågor. I senaste publikationen förklarar den avvägningar i räntebeslutet. Resultatet av tullar är högre priser som leder till högre räntor. Emellertid tror FED att detta är en engångseffekt och inte en varaktig ökning av priserna. Banken påpekar att arbetsmarknaden är mindre stram och det blir därför svårare för löntagare att kräva kompensation för ökade priser. Det finns också en svagare arbetsmarknad som banar väg för en möjlig räntebeslut i september samtidigt som banken betonar att den nuvarande centralbankräntan är högre än vad den skulle vara i en normalsituation. Centralbanken är med andra ord på banan och förstör inte stämningen i aktiemarknaden.
Trump vill vingklippa FED
Det är värre med en viss annan person. Vi har tidigare skrivit om "a new world order". Nu är det amerikanska institutioner som Trump vill få kontroll över. Han har nyligen sparkat statistikchefen för arbetsmarknaden och nu vill han ge samma öde åt ett medlem av FED. En oberoende centralbank är helt grundläggande i västerländska ekonomier. Vi är överraskade över hur lite marknaden reagerar på Trumps försök att få mer inflytande över centralbanken. En anledning är att marknaden har blivit van vid Trumps konfrontativa stil, en annan är att marknaden bedömer sannolikheten som liten för att Trump kan byta ut FED-medlemmar. Den viktigaste anledningen är att en eventuell ny FED-styrelse också är medveten om att om den sätter räntan uppenbart för lågt, kommer värdepappersmarknaden tydligt att säga ifrån att det är fel. Långa räntor kommer att stiga kraftigt i takt med ökade inflationsförväntningar. Då blir det inte billigare att utfärda ny skuld och utmaningen att minska budgetunderskottet blir inte mindre. Så vad betyder denna oro för portföljerna? Jo, framför allt genom att vi väljer att undervikta amerikanska dollar i förhållande till referensindex. I aktieportföljen utgör dollar cirka 44% medan referensindex har 52. Ser vi på hur dollarn har utvecklats i år så har den försvagats med cirka 12% både mot Euro och kronor. Detta är något mer än normala svängningar under en sådan period, men långt ifrån dramatiskt.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Ta emot inbjudningar till våra webbinarier och poddar och håll dig uppdaterad om våra insikter direkt i din inkorg. Vi skickar vanligtvis ut 1-2 sådana e-postmeddelanden per månad.