Ränteutsikter 2026

Introduktion:
Hur kommer räntor, inflation och kreditmarknad att utvecklas 2026? Vilka risker och möjligheter bör investerare överväga inom marknaden för fasta inkomster? Svein Aage Aanes, chef för förvaltning av fasta inkomster, delar sin syn på globala räntor, inflation, kreditrisk och den unika positionen för de nordiska obligationsmarknaderna.

Global ränteutsikt: Stabilitet trots divergens

Vad är din grundläggande syn på räntutvecklingen fram till 2026? Ska vi förvänta oss en lång period med högre räntor, eller en snabbare än förväntad nedgång i viktiga styrräntor?

Under 2025 har centralbankerna sänkt räntorna, men tidpunkten har varierat. ECB och Riksbanken genomförde sina räntesänkningar främst under första halvan av året, medan Fed och Norges Bank började senare och fortfarande är inne i en sänkningscykel. Vi förväntar oss inga ytterligare ränteförändringar från ECB och Riksbanken 2026. Norges Bank närmar sig sannolikt slutet av sin cykel, med 1-2 sänkningar förväntade, den första möjligen nästa sommar. Sammanfattningsvis kommer centralbankernas agerande i Europa sannolikt att vara händelselösa 2026.

USA presenterar en annan bild, med tullregimer som tillför osäkerhet både till inflation och tillväxt. Tecken på en försvagande arbetsmarknad samexisterar med envis inflation. Marknadsprissättning antyder nästan 1 % i kumulativa räntesänkningar fram till december 2026, men riskerna är tvådelade: mindre sänkningar om tillväxten håller i sig och inflationen förblir hög, eller djupare sänkningar om ekonomin stagnerar. Detta kan leda till volatilitet i amerikanska räntor, även om det kanske inte kommer att påverka europeiska obligationsräntor starkt. Under 2025 har volatiliteten i europeiska räntor varit på historiskt låga nivåer, och vi förväntar oss att EUR, SEK och NOK-räntor kommer att förbli relativt stabila 2026.

Inflationsbana: Tillbaka till mål—men inte överallt

Förväntar du dig att inflationen återgår till "normaliserade" nivåer runt 2 % 2025/26, eller är ett strukturellt högre inflationsläge mer realistiskt?

Inflationsbilden varierar. I euroområdet och Sverige har inflationen i stort sett återgått till målen, med förväntningar för 2026 på eller under dessa mål. I USA och Norge förblir inflationen runt 3 %, med endast marginella nedgångar förväntade nästa år. Båda förväntas närma sig målen 2027.

Geopolitisk påverkan: Riskpremier och marknadsresiliens

Hur starkt påverkar geopolitiska osäkerheter—som energipolitik, finansiella obalanser eller handelskonflikter—riskpremierna i globala obligationsmarknader?

2025 har präglats av intensiva geopolitiska och politiska nyheter: pågående krig i Ukraina, instabila amerikanska tullregimer, och politiskt tryck på den amerikanska centralbanken. Trots detta har marknaderna presterat bra, förutom en inledande försäljning runt frigivningsdagen i april. Rentevolatiliteten har varit låg, och kreditspreadarna har förblivit snäva. Med tillväxt som fortfarande är tillräcklig, starka hushålls- och företagsbalanser, och centralbanker som inte stramar åt, kan 2026 bli ett annat anständigt år för kreditinvestering, även om prissättningen förblir en oro.

Varighetsstrategi: Neutral positionering i en lågvolatilitetsmiljö

Vilken varighetsposition anser du är lämplig för de kommande två åren?

Vi upprätthåller en neutral varighetsposition. Volatiliteten i obligationsräntor förväntas förbli dämpad, särskilt i Europa och Norden. Taktiska lång/kort-positioner kan tas baserat på ränteförändringar, men vi ser inte för oss stora förändringar från dagens avkastningsnivåer.

Kreditriskhantering: Navigering av ökande refinansieringskostnader

Hur närmar du dig kreditrisk i en miljö där refinansieringskostnaderna stiger och betalningsinställelser kan öka in i 2025/26?

Kreditspreadarna är något dyra, vilket återspeglar anständig ekonomisk tillväxt, starka balansräkningar och lägre räntor. Emellertid har stark spreadkomprimering gjort vissa marknadssektorer—som subordinerad skuld—ganska dyra, vilket kräver försiktighet. Den viktigaste effekten av stigande refinansieringskostnader på betalningsinställelser verkar vara bakom oss. Räntehöjningarna 2022/2023 ledde till högre betalningsinställelser i nordisk high yield sent 2023 och 2024, särskilt inom fastigheter och högt belånade företag. Allteftersom räntorna har lättat och företagen har justerat sig, har betalningsinställelserna haft en nedåtgående trend under 2025, med anständiga återvinningsgrader. Vi förväntar oss att betalningsinställelserna kommer att fortsätta att sjunka det kommande året.

Nordiska kreditmarknader: Stabilitet och möjlighet

Nordiska företags- och täckta obligationer anses ofta som särskilt stabila. Vad gör dem attraktiva för globala investerare i dagens miljö?

Utsikterna för nordiska kreditmarknader är positiva. Investeringsgradsspreadar är snäva, särskilt i högre beta-segment (subordinerad skuld, senior non-preferred, delar av fastigheter), men för stora sektorer som seniora finansiella, lokala myndigheter, täckta obligationer och försörjningar, är spreadarna nära långsiktiga medianer. Vi förväntar oss ingen ytterligare stramning, men ser en god utsikt för rullande IG-kredit under de kommande 6–12 månaderna.

I nordisk high yield har spreadarna utvidgat sig med ungefär 70 baspunkter under 2025, främst på grund av hög nyutgivning. Detta har ökat attraktiviteten för nordisk high yield i förhållande till amerikanska och europeiska marknader. Med betalningsinställelser som förväntas fortsätta att falla under 2026, erbjuder nordisk high yield en lovande utgångspunkt för det kommande året.

Slutsats:
Svein Aage Aanes förväntar sig ett år med relativ stabilitet på europeiska marknader för fasta inkomster, med måttliga risker och möjligheter för taktisk positionering. Medan geopolitiska osäkerheter kvarstår, antyder motståndskraftiga kreditmarknader och förbättrade betalningsinställelser—särskilt i Norden—att investerare som förblir vaksamma och selektiva kan hitta värde 2026.