Från rymden till våra hem – hur ser nästa teknologiska språng ut?
I detta webbinarium ger Audun W. Iversen, förvaltare på DNB Disruptive Opportunities, tillsammans med Marius B. Haugen, en uppdaterad genomgång av hur artificiell intelligens, autonoma system och energibehov påverkar både ekonomin och investeringsmöjligheterna. Temat är särskilt relevant nu, eftersom flera teknologier tycks röra sig från utvecklingsfas till bredare kommersiell användning.
En fond för stora strukturella förändringar
DNB Disruptive Opportunities grundades i december 2019, med en tydlig investeringsidé: att identifiera företag som kan dra nytta av teknologier som förändrar hur arbete, produktion och värdeskapande organiseras. Enligt Audun handlar detta i stor utsträckning om maskiner – både digitala och fysiska – som tar över uppgifter som människor tidigare utförde själva, antingen med händerna eller huvudet.
Fonden har sedan starten haft betydande svängningar i värde, vilket också är en del av strategin. Audun understryker att fonden inte är avsedd att utgöra hela portföljen för de flesta investerare. Samtidigt visar historiken att strategin har gett hög avkastning över tid.
Sedan starten har fonden levererat nära 19 procent årlig avkastning i genomsnitt, trots perioder med betydande marknadsoro. Så här långt i innevarande år är fonden upp runt 15 procent, även med motvind från valutautvecklingen.
När ny teknik tar fart
En central del av förvaltningsteamets arbete handlar om att bedöma var i utvecklingsförloppet olika teknologier befinner sig. Audun beskriver detta genom en enkel modell för teknologimognad: Nya lösningar tar ofta lång tid att komma igång, innan de plötsligt börjar användas i snabb takt när de blir tillräckligt bra, stabila och prisvärda. Historiska exempel illustrerar poängen.
I Norge utgjorde elbilar runt 0,5 procent av nybilsförsäljningen 2014. I dag är andelen runt 95 procent. En liknande utveckling sågs för smartphones, där iPhone gick från att bli hånad 2008 till att nå en årlig försäljning på runt 220 miljoner enheter tio år senare. För investerare är det ofta fasen där tillväxten accelererar som är mest intressant.
Fyra teknologier i fokus
Audun lyfter fram fyra teknologiplattformar som särskilt viktiga framöver. Den mest mogna är artificiell intelligens i form av digitala agenter – programvara som kan utföra uppgifter självständigt, skriva kod och samarbeta med andra system. Detta område har varit en viktig bidragsgivare till fondens utveckling det senaste året, och har också lett till betydande investeringar i AI-infrastruktur.
Självkörande teknologi bedöms som nästa steg. I delar av USA är förarlösa bilar redan i drift, och i Europa pågår regulatoriska processer som kan öppna för bredare användning. Enligt Audun är teknologin i stor utsträckning klar, och det som återstår är godkännanden. När dessa väl kommer, kan utbredningen gå snabbt.
Humanoida robotar är fortfarande i ett tidigt skede. Fonden har därför valt att ta små positioner i underleverantörer som levererar komponenter, snarare än att satsa tungt på slutprodukterna. En möjlig vändpunkt kan komma redan senare i år, när nya generationer av sådana robotar demonstreras i praktiken.
Den fjärde plattformen är röststyrning och naturligt språk, som möjliggör direkt kommunikation med maskiner. Detta sänker tröskeln för användning och kan förändra hur både konsumenter och företag interagerar med teknologi.
Energi som begränsande faktor
En genomgående oro i webbinariet är tillgången på energi. Datacenter och AI-lösningar kräver allt mer ström, och flera projekt i USA är redan försenade eftersom elnätet inte har kapacitet. Detta har lett till ökat intresse för alternativa energilösningar, inklusive lokala kraftsystem och off-grid-lösningar.
Audun påpekar att energi kan bli den viktigaste flaskhalsen för vidare teknologiutveckling, samtidigt som det öppnar nya investeringsmöjligheter inom infrastruktur och energiproduktion.
En marknad i rörelse
Trots geopolitisk oro, ränteosäkerhet och kortsiktiga svängningar, anser Audun att de långsiktiga teknologitrenderna är intakta. Värderingarna i många ledande teknikföretag ligger idag betydligt lägre än under dotcom-perioden, samtidigt som intjäningsökningen är stark.
